2017-08-18
I dag fick Rudi ett samtal från en kille som förlorat sin hund i Braila.. Stadens hundfångare hade gått in på hans gård och tagit hunden, killen for i väg till Unireas kommunala hägn och letade.. Han letade i en vecka och till slut fann han sin älskade hund som han haft och en gång räddat till livet när den endast var 6 veckor gammal.. MEN han fick gå tomhänt därifrån….
I Unirea sa man nej, han kunde möjligtvis få adoptera sin egen hund men måste vänta en vecka då dom skulle chippa och kastrera hunden innan… En vecka senare kom han tillbaka.. Ingen hund och man nonchalerade honom totalt och sa att den hunden aldrig funnits där…
Idag ringde han Rudi, och hans hund var en av dom som fanns med på dödens lista över hundar som skulle dödas i veckan, en av dom som räddades från dödens hägn i Onsdags när vi fick ut dom….
Killen bad om ledigt och gav sig iväg 4 timmar till vårt hägn och skulle på hemvägen köra in till kliniken och kastrera sin hund, vilket inte var gjort som man påstått i Unirea…
Denna historien fick ett bra avslut men tyvärr tillhör detta vanligheterna och det är inte alltid det går så pass bra som det gjort denna gång 
Svenska
العربية
Nederlands
English
Français
Deutsch
Italiano
Português
Română
Русский
Español