Varför Rumänien?

I Rumänien finns det ca 2,5 miljoner hemlösa hundar och dom blir bara fler och fler. Hösten 2013 infördes en lag som vi kallar ”Dödens Lag” vilken innebär att kommunerna idag fångar in hundarna och kastar in dom i dödens hägn – ett kommunalt hägn där man låter dom svälta i ett antal veckor för att sedan döda dom på ett fruktansvärt plågsamt sätt. Allt för pengarnas skull. Pengar får man från EU i form av bidrag som egentligen ska gå till mat, kastreringar vård och annat men istället går rakt ner i fickan på myndigheter och bestämmande Borgmästare. Dödens hägn finns i varje kommun och oftast flera hägn i samma kommun. Det enda sättet att få ner antalet hundar på är att kastrera på plats och det är där DogRescue kommer in.

Rumänien är en republik i Östeuropa. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumänien är med sina drygt 22 miljoner invånare det folkrikaste landet på Balkan. Vid utloppet till Svarta havet bildar Donau ett delta som är viltreservat för många inhemska fåglar och flyttfåglar.

Vid 238,400 kvadratkilometer (92.000 sq mi), är Rumänien det nionde största landet i Europeiska unionen efter område, och har den sjunde största befolkningen i Europeiska unionen med ca. 22 miljoner människor. Rumäniens huvudstad och största stad är Bukarest, den sjätte största staden i EU med omkring två miljoner människor.

På grund av dess avstånd till det öppna havet och position på den sydöstra delen av den europeiska kontinenten, har Rumänien ett klimat som är en övergångsperiod mellan tempererat och kontinental, med fyra distinkta årstider. Den genomsnittliga årliga temperaturen är 11°C i söder och 8°C i norr.

Våren är trevligt med kyliga morgnar och nätter och varma dagar. Somrarna är i allmänhet mycket varma eller heta, med sommaren (juni-augusti) och har en genomsnittlig maximal temperatur i Bukarest till 28 °C  och temperaturer över 35°C är ganska vanligt i de lägre liggande områden av landet. Medeltemperatuer i Bukarest och andra lägre liggande områden är cirka 16°C. Hösten är torr och sval, med fält och träd som producerar färgstarka bladverk. Vintrarna kan vara kalla, med en genomsnittlig medel även i lägre liggande områden når inte mer än 2°C och under -15 ° C i de högsta bergen.

Nederbörden är i genomsnitt med över 750 mm (30 tum) per år enbart på de högsta västra bergen, mycket av det fallande snö, som möjliggör en omfattande skidindustrin. I de södra centrala delarna av landet (runt Bukarest) är nivån för nederbörd omkring 600 mm (24 tum), medan i Donaudeltat, är regnnivåerna mycket låga, och den genomsnittliga för denna dela är ca 370 mm.

rumc3a4nflag-300x164

romania-europe-map-300x220

HISTORIK

I det som är det nuvarande Rumäniens territorium har många folkslag bott genom tiderna. Mellan åren 106 och 271 var en stor del av området en del av Romarriket, under namnet Dacia. Efter detta blev landet hem för diverse folkvandringsstammar.

Under medeltiden bildades två rumänska stater: Moldova och Valakiet, medan det mesta av Transsylvanien var ungerskt sedan 900-talet (och ända till 1919). Från 1500-talet var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket.

Först 1829 fick Moldova och Valakiet autonomi inom det Osmanska riket. De förenades till Romania, Rumänien 1862. Landet fick sin självständighet 1878.

Trots ett misslyckat inhopp i första världskriget var landet på de segrandes sida efter kriget och fick ett enormt byte av det uppstyckade ungerska kungariket i form av ett utökat Transsylvanien.
Rumänien inträdde i andra världskriget som en neutral stat, men ingick 1940 allians med Hitlers Tyskland sedan Sovjet ockuperat Bessarabien och norra Bukovina. Detta skedde efter att fältmarskalk Ion Antonescu tvingat Kung Carol II att abdikera. Antonescu utnämnde sig själv till conducător, Rumäniens diktator, och lierade sig med Nazityskland. Landets trupper stred med tyska Wehrmacht mot Sovjetunionen.
Efter förlusterna mot Sovjet 1943 vände opinionen i landet mot Antonescu och sommaren 1944 avsattes han och fängslades. Den nya regimen förklarade krig mot Tyskland men landet intogs under hösten av Sovjetunionen.

Efter andra världskriget blev Rumänien 1947 en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. 1967 var Rumänien den första staten i östblocket, efter Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland (se Hallstein-doktrinen).

Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under den rumänska revolutionen 1989. Efter en hastig rättegång avrättades Ceauşescu och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, blev den förste demokratiskt valde presidenten.

De problem som skapats av den gamla regimen visade sig vara svårlösta. De närmaste åren blev oroliga med flera våldsamma uppror och en svår ekonomisk kris. Efter en process som inleddes med ansökan om associationsavtal november 1992 med sikte på medlemskap 2004, den 25 april 2005 fick till slut Rumänien och Bulgarien ett anslutningsfördrag och medlem i EU den 1 januari 2007. Detta betydde mycket för landet.

BEFOLKNINGEN

Befolkningen består av 90 % rumäner och 7 % ungrare. Rumänska språket härstammar i likhet med flera andra språk i södra Europa från latinet, även om Rumänien har isolerats från andra romanska språkgrupper och nästan helt omges av slaviska språk. Språket har även fått stora inslag av grekiska och slaviska låneord.
Fram till 1800-talet skrevs språket med det kyrilliska alfabetet för att sedan 1800-talet övergå till det latinskt alfabetet. Rumänien har ofta varit kluvet mellan två kulturtraditioner och skiljer sig väsentligt från sina grannländer genom sitt språk, sin religion och sina folkliga och kulturella traditioner.

Den rumänska skolan är obligatorisk i 10 år. Barnen har även möjlighet att ingå i en frivillig förskola i tidig ålder 3-6 år. Efter grundskolan kan eleverna frivilligt avlägga inträdesprov till Gymnasiet, som har ett utbud av praktiska och teoretiska linjer. Det finns över 40 högre lärosäten, däribland fem universitet och fem tekniska högskolor. Undervisningen är avgiftsfri och är en het politisk satsning även på universitetet. Landets minoriteter har möjlighet att få undervisningen på respektive modersmål. Sedan 1989 har utbildningsväsendet reformerats. Men det har gått trögt och standarden på utbildningen varierar stort i olika delar av landet; utbildningen har bättre standard i städerna jämfört med landsbygden där kvaliteten kan vara mycket låg. Rumänien deltar fullt i EU:s utbildningsprogram.

POLITIK

Det rumänska parlamentet har två kamrar, senaten och Camera Deputaților, deputeradekammaren. Ledamöterna i båda kamrarna utses genom allmänna val vart fjärde år.

* 137 platser i senaten
* 334 platser i deputeradekammaren

Dessa platser väljs utifrån de 41 valkretsar du ser på första bilden.

Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år. Landets president, ledaren av den verkställande grenen, väljs också demokratiskt vart femte år. Presidenten väljer ut en premiärminister, som leder regeringen. Medlemmarna i regeringen väljs i sin tur av premiärministern. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.

Rumäniens ekonomi kollapsade efter kommunist-regimens fall, många statliga jobb lades ner och blev privata aktiebolag vilket gjorde att många rumäner blev arbetslösa. BNP minskade 1990 med -10 %, -15 % 1991 och -7,5 % 1992. Under 1992 var BNP i nominella termer $19,5 miljarder, vilket innebär U-landsnivå. I slutet av 1996 valdes det demokratiska partiet i Rumänien och regeringen lovade att påskynda ekonomiska reformer. Regeringen försökte 1997 reformera hela det ekonomiska planet vilket såg ut att lyckas ända till dess då skulderna skulle betalas tillbaka till IMF. Omfattningen blev så påfrestande för ekonomin så den kollapsade 1997. Under augusti 1999 inleddes ett nytt masslån av flera miljarder dollar. Reformen misslyckades dock, och 1999 blev ett fall för ekonomin med en tillbakaväxt på grund av skulderna till IMF, och ekonomin kollapsade igen. det demokratiska partiet lyckades inte förbättra ekonomin.

Mellan 1992-2000 hade BNP bara växt från $19,5 miljarder till $28 miljarder. Den genomsnittliga månadslönen i Rumänien år 2000 var 100 dollar (motsvarande 691 kr). Och under 2001 föll levnadsstandarden ytterligare. Lönerna minskades med 40 % och korruptionen ökade. Det nya IMF Standby-avtalet, som undertecknades 2001, ledde till de makroekonomiska vinster och öppnade landet för utländska investeringar, vilket satte fart på landets BNP. IMF erbjöd ett nytt avtal för 2004 på ett nytt lån. Dock så tackade de rumänska myndigheterna nej, och hoppades istället på EU:s exportmarknader. Rumänien anslöt sig till Europeiska unionen 1 januari 2007. Vissa säger att 2007 var ”Rumäniens guldår” efter kommunism då hela landet hade en ekonomisk boom.Under det tredje kvartalet 2011 var den totala månatliga genomsnittliga inkomsten 558 euro per hushåll (cirka 5000 kr). Skillnaden mellan tätort och landsbygd är dock större. Inkomsten är 36% högre i städer än på landsbygden (2009).

Omkring 10 procent av befolkningen uppskattas leva under fattigdomsgränsen (dvs. låginkomst)(2010) detta jämfört med 42 % mellan 1990 och 1999. Av dessa lever 90% på landsbygden. Dock så lever 50 % av befolkningen under ”Materiell fattigdom” dvs. ett mått som inte mäter inkomsten utan vilka resurser och tillgångar de har, det är den högsta fattigdomssiffran i EU tillsammans med Bulgarien.

Tillgången till bostäder var tidigare dålig, men har förbättrats. Det är mycket dyrt att hyra och köpa bostäder, särskilt i Bukarest. I samband med att hyreslägenheter görs om till bostadsrätter har priserna ökat.

Kvaliteten på bostäderna varierar och många familjer är trångbodda. Många bostäder, särskilt på landsbygden, har problem med vattentillförsel, el och uppvärmning. Det är vanligt med elavbrott till och med i huvudstaden ibland.

Landets handel var totalt beroende av EU:s marknad som kollapsade under finanskrisen. Rumäniens ekonomi blev därför en av de hårdast drabbade. Köpkraften per capita blev 46 procent av genomsnittet i EU. Lönerna föll med 10 % under december 2009. Den materiella fattigdomen ökade till 50 %.

Rumänien har stora naturtillgångar – olja, naturgas, kol, järn, koppar och bauxit. De viktigaste industrierna är metallindustrin, verkstadsindustrin och den petrokemiska industrin.

ÖVRIGT

Den person som vi kanske känner till mest från Rumänien är historien om greven Dracula. Vad inte alla vet är att den egentligen är skriven om en verklig person, greven Vlad Dracul, som levde i de Transsylvanska bergen på 1400-talet. Vlad var en hård furste, och hans namn härrör från vanan att spetsa sina fiender på pålar och sedan se dem dö under svåra plågor. Han var en politisk manipulatör som drog i strid mot en mäktig kung i Budapest, kämpade mot de ottomanska turkarna och handskades brutalt med avundsjuka rivaler, skumma köpmän och skrämda bönder. Vid en seger så gjorde han dock misstaget att klä sig i stupade fienders kläder och blev själv ihjälstucken.

Om Rumäniens vilda natur
http://www.youtube.com/watch?v=jLcM0glrLTQ

Om Rumänien
http://www.youtube.com/watch?v=RhhuWLym_hw

Källor:
Wikipedia
Europeiska Unionen

ask-history-was-dracula-a-real-person-e-300x168

transylvania_map-300x169